På plats i Indonesien

Behoven av M-arbete är stort

Det har varit en stor omställning för oss att komma på plats i Indonesien och har inneburit mycket av sjukdom, trötthet och utmaningar. Detta har på ett konkret sätt påmint mig om att slutförandet av M-uppdraget, ja egentligen det kristna livet, innebär en personlig kostnad (Luk 14:28 ff). Jag har lätt att spontant mer eller mindre omedvetet tänka mig ett ”bekvämt skandinaviskt liv” som livsmål. God mat, goda vänner, vacker natur, trevligt välbetalt statusjobb och semesterresor. Jag känner igen mig i ”den rike mannen” i Jesus berättelse (Luk 16:19 ff). Jag är ett barn av min tid.

Vi måste lyfta blicken

Men Jesus liv och Bibeln utmanar mig att lyfta blicken, och se att mitt liv också har ett annat syfte, ett syfte som är värt mer än eventuella egna målsättningar. En skatt i en åker, som är värt att ge allt för. Jag är övertygad om att vår Herre gläds över att vi mår bra och tar tillvara på alla hans rika gåvor hemma i Skandinavien, men jag längtar också efter något mer. Själva utmaningen eggar mig, att få arbeta för att nå ut till människor som aldrig hört om Jesus. Människor som inte smakat den frihetet Jesus ger, att leva som Guds älskade barn som lärjunge till Jesus och lära känna hans omsorg, hans försoning, hans trofasthet. Att ha frid med Gud och frid i sitt hjärta. Det finns gott om onådda människor i både Norge och Sverige. I Sverige räknar man med ca 22 onådda folkgrupper, runt 394,000 människor. I Norge 261,000 onådda i 13 folkgrupper (se länken: Norway | Joshua Project). Det är ca 750,000 onådda människor runt hörnet, hemma i Sverige och Norge. Och vi vet väl att många infödda skandinaver inte heller känner Jesus, även om de kanske bär namnet kristen. Behoven av M-arbete är stort, hemma som borta.

Enligt en lokal kristen rektor finns det 40 menigheter här på ön från 20 olika samfund. Med 4,000,000 invånare blir det 100,000 medlemmar per församling. Det är dessutom inte lokala kristna från folkgruppen som bor på ön som tillhör dessa menigheter. Vad vi förstått finns inte en enda menighet med lokala kristna. Enligt nämnda Josoua Project finns det 0,02% kristna på ön och 99,98 % muslimer. Behovet här känns stundtals som ett svart hål. Men Jesus har vart längst ner i botten på det hålet och lagat det!

Från vår förra period i M-tjänst (i Afrika) vet vi att människor inte alls alltid vill ta emot hjälp, inte ens när de känner att de behöver den. Det behövs förtroende för att få ge. Det är en nåd att få ge. Det behövs även strategi. Först därefter kan en människas vandring mot att ta emot Guds nåd i Jesus börja. Strategin finns i Bibeln, men mycket bön och arbete återstår. Den här resan för oss har börjat lite tufft, men också bra, eftersom vi vill detta.